Vecka 5 – Fotografera ”the sprawl”

Denna vecka fick vi i uppgift att hitta ”the sprawl” och att med en dokumentär känsla försöka fånga den på bild. Detta tolkade jag som att vi har fria händer om hur vi presenterar vår version av the sprawl. En dokumentär känsla behöver inte nödvändigtvis spegla verkligheten som en dokumentär(film) gör. Vilket ger mig möjligheten att vrida sanningen om platsen. Men varför skulle man vilja göra det?

The sprawl

på svenska utglesning, handlar om att bostäder, handel, och industri byggs utan tankar om eller på urban planering. Dessa områden är oftast inte lika tätt bebodda eller besökta som platserna i innerstaden. Till slut blir utglesningen så stor, eller vid, att de som bor här måste färdas med bil för att ta sig till jobb, affären och hem. Utglesningen ökar därmed restider och trafiktäthet. Jag vet inte om Sverige har några extrema exempel på vida utglesningar, men i USA är det inte ovanligt att höra om ”food deserts”. Food deserts är alltså stora områden i USA, oftast fattiga, som har väldigt begränsad tillgång till mat. Därför måste då många av de boende i området måste köra långt för att handla.

Men vart börjar och slutar the sprawl?

I mina bilder kan man se stora affärer med stora parkeringar inne i staden, men samtidigt utanför. Det är svårt att känna av om affärerna ligger nära eller om de är långt bort. Dessa områden kantas av åkrar och industrilokaler och ger intrycket av en synlig stadsgräns, men som egentligen fortsätter en bit till. När slutar en utglesning egentligen? I staden jag har valt att fotografera byggs det konstant tillskott ute i dess lister, dock inte inifrån och ut som känns logiskt, utan de väljer att bygga många hundra meter bort från närmaste byggnad för att sedan se tomrummet mellan staden och den byggnaden fyllas med annat. Räknas det då fortfarande som utglesning? Det är ett svårt begrepp som kan diskuteras i evigheter.

I bilderna ser det öde och tomt ut. Dessutom ser det smutsigt, oskött och ofärdigt ut. Jag valde att fotografera med en dokumentär känsla av övergivenhet och kunde med hjälp av val av specifik tid på dygnet, vinklar och fokus på specifika objekt få till den känslan. Egentligen är platsen nybyggd sen cirka 2 år och är inte så stor och vid som fotografierna kan ge intryck av.

Här finns en möjlighet att skapa ett lektionsmoment och lära elever att bilder som är fotograferade med en dokumentär känsla inte alltid är att lita på. Alltså återkommer vi till vikten av källkritik.

Den här veckans begrepp som jag vill belysa är interpretation (på svenska: tolkning). Longhurst skriver i introducing cultural studies att tolkning generellt kan handla om makt. Vem har makten att tolka, diskutera och prägla sina åsikter på ett objekt, text eller till exempel en bild? Han tar upp ett exempel med en av Englands finansministrar (Nigel Lawson). Under 80-talet citerade Lawson Shakespeare ur en av hans pjäser, mer specifikt ’Troilus and Cressida’ för att framföra argumentet att Shakespeare hade en viss politisk ställning. Trots att citatet bör spegla karaktären i boken/pjäsen och inte författaren. Eftersom Lawson innehar en offentlig maktposition ger det honom möjlighet att forma hur andra sedan ser på Shakespeare och hans verk.

Longhurst skriver att en sådan enkel sak som tolkning och tro baseras på den specifika sociala positionen individen innehar. Han menar då att kunskap är en social konstruktion och ifrågasätter då om sann kunskap någonsin kan existera.

Tolkning (interpretation) kan komma från flera olika håll. Vem som helst kan tolka en bild, men inte alla har makten att prägla sin tolkning på en bild eller ett verk för att sedan göra det till ”allmän” kännedom. Så som Lawson lägger sin tolkning väldigt offentligt och definitivt av Shakespeare’s citat sker också sådana tolkningar av målningar och fotografier av experter inom respektive område.

En tolkning som starkt marknadsförs som kunskap är inte jätteovanligt att se i vare sig dokumentärer eller i filmer eller fotografier som innehar en dokumentär känsla.

Uppgift för åk 7-9

En uppgift som jag skulle vilja testa med mina elever är att gå till en, för eleverna, känd plats och fotografera den ur ett perspektiv av dokumentär känsla. Dessutom har de sedan innan haft en genomgång av tolkning och att ”kunskap är makt”. Eleverna ska alltså få förinformation om hur en dokumentär känsla skapas och överdrivs. Ett extremt exempel på det är en programserie som gick på Animal Planet för flera år sedan som heter Mermaids: The body found. (https://en.wikipedia.org/wiki/Mermaids:_The_Body_Found) Programmet visades utan att egentligen berätta för tittaren att det är en science fiction-serie som filmats som en dokumentär. Detta skapade oro och många blev mycket exalterade eftersom Animal Planet då fortfarande var en kanal som fokuserade på fakta.
Eleverna ska sedan återskapa den känslan på till exempel en lekpark eller i det lokala industriområdet. Givetvis diskuteras också olika former av dokumentär känsla. Vad vill eleven överdriva? Till exempel i mina fotografier har jag överdrivit smutsen och tomheten, när platsen i själva verket är ganska liten och ren. Eller som i Mermaids: the body found där hela serien mer eller mindre är osanning. Meningen är eleverna ska förstå vilken makt de potentiellt besitter när de fotograferar en plats.

Eleverna komponerar ihop kollage av sina bilder och skriver sedan ner:

1. Vilken plats de valt.
2. Hur har de överdrivit/förfalskat den dokumentära känslan?
3. Tolkning ur maktperspektiv – hur har du som fotograf makt att förändra hur människor ser på en plats?
4. Hur tänker du att du kan se om en film/fotografi är en dokumentär eller bara återskapar en dokumentär känsla?

Att visa fotografi som exempel – En tankenöt

Jag känner att i många fall kan elever gynnas av att få se bilder som exempel. Alla har inte samma förmåga att direkt kunna se framför sig vad de vill göra. Det finns de elever som till och med behöver se exempelbilder för att kunna förstå och komma igång med uppgiften de ska göra.

Dock finns det viss problematik i att visa exempel. jag har själv stött på elever som gör allt i sin väg för att få tillgång till exemplen för att sedan kopiera rakt av. Det enklaste sättet för mig att avvärja det beteende var att visa exempel i början av lektionen och förklara att det är andra människors personliga bilder – det är meningen att eleverna ska skapa egna och att exempelbilderna bara är till för att visa på hur många olika sätt man kan utföra uppgiften på.

Bloopers