I mitt inlägg om the sprawl har jag skrivit om att tolkning kan handla om makt. Longhurst nämner detta i introducing cultural studies. Vem har makten att tolka, diskutera och prägla sin åsikt på en bild? Ett exempel som jag tidigare tagit up från Longhurst är hur en person i maktposition väljer att uttrycka sig om Shakespeares personliga åsikter genom dennes verk. Den här tolkningen får därmed mycket publicitet, och blir eventuellt den enda tolkningen/analysen vissa kommer att se och höra om Shakespeares personliga, politiska åsikter och kommer att antingen medvetet eller omedvetet anamma maktinnehavarens tolkning. Min tanke är då att det kan finnas ett problem med att bara visa upp ett bildexempel per uppgift. Lärare har den största tolkningsmakten i ett klassrum på grund av samhällsställning och den förutfattade meningen att läraren har god kunskap inom området. Longhurst skriver att en sådan enkel sak som tolkning och tro baseras på den specifika sociala positionen individen innehar. De bildexempel som då visas upp blir det sättet som eleverna tolkar att de förväntas att arbeta efter. Till exempel då om jag visar bildexempel från den här bloggens vecka 4, med barnets perspektiv, kan det mycket möjligt bli att alla fotograferar ur barnets perspektiv när de gör samma uppgift.
Under de här veckorna har vi fått inspireras, analysera, problematisera och skapa egna lektionsmoment. Genom den här kursens gång har jag lärt mig att när man arbetar ur ett fotografiskt perspektiv måste personen i fråga lära sig hur kameran fungerar, vilka komponenter som är viktiga, hur ett fotografi kan tolkas olika, hur ett fotografi kan spegla verkligheten men samtidigt inte göra det. Dessutom finns det lagar kring när och var foton får tas, vem och var man får ta ett foto någon och hur man behöver gå tillväga för att få lov att ladda upp bilden på en offentlig plats (t ex tidning eller internetforum). Därför är det viktigt att grundligt, steg för steg, gå igenom alla kamerans stadium.
”Rättigheter och skyldigheter, etik och värderingar när det gäller bruk av bilder samt yttrandefrihet och integritet i medier och övriga sammanhang.” (Skolverket, 2011.)
Fotografi som bilduppgift eller tema kan med rätta ta upp en stor del av bildundervisningen, just på grund av möjlighet till diskussion kring lagar och etik; och är en viktig faktor att ta upp i dagens samhälle där kameror är extremt vanliga och fotografierna är väldigt lätta att göra offentliga. Speciellt då kring hur okunskap angående laglig och olaglig uppladdning av fotografier är stort.
Fotografi öppnar också upp om att prata om kulturellt seende, gaze, ur olika perspektiv. Till exempel som Genusfotografen visar, där pojkar och flickor utmanar könsstereotyper genom att fotograferas i motsvarande ”könsspecifika” positioner och uttryck. Även detta tar Skolverket upp som en del av bildämnets centrala innehåll
” Bilder som behandlar frågor om identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer och hur dessa perspektiv kan utformas och framställas.” (skolverket, 2011.)
Slumpfotografi upplevdes som givande, speciellt i en miljö där elever har stor press på sig själva att prestera ”snyggt” inom bildämnet. Denna metod lägger istället fokus på process och vad man eventuellt missar. Slumpfotografi kan kombineras med andra metoder så som en kurskamrat visade. Hen valde att slumpmässigt välja ett specifikt objekt att fotografera istället för att gå runt och slumpmässigt trycka på fotoknappen. Detta gör det möjligt att tvinga in eleverna i ett nytt perspektiv. Hur många elever har tänkt på hur dörrar kan se olika ut och uttrycka olika normer? Eleverna uppmuntras att undersöka och analysera sådant som de aldrig analyserat förr. Keri Smith har i sin bok How to be an explorer of the world liknande uppgifter, men framförallt en som sticker ut är att man ska välja ut olika sorters skräp som ser intressanta ut för att sedan analysera vad vi väljer att behålla och inte behålla. Varför har olika skräp olika värde? Den här uppgiften kan omvandlas till att ha en fortsatt undersökande metod men med fokus på slumpmässighet.
Under kursens gång från vecka 4 till vecka 8 hade vi utöver blogginläggen också i uppgift att ge kamratrespons till andra som går kursen. Responsen skulle bestå av formativ återkoppling som skulle spegla de angivna kunskapskraven som kursen behandlar. Jag försökte utgå från punktlistan från Utvärdering och bedömning i skolan om konstruktiv återkoppling. Den består av 1. Berätta om styrkorna man ser. 2. Vad som kan bli bättre/förändras/testas, och 3. Hur personen i fråga kan arbeta för att nå målen för kursen. Responsen kunde från uppgift till uppgift bli svår för att uppgiftsbeskrivningarna var så öppna för tolkning och i bästa mån kunde man ge respons i form av ett nytt perspektiv av själva uppgiften istället. Det var också den typen av respons jag kände att jag förståeligt också fick del av beroende på veckans uppgift; även om responsen ibland blev väldigt specifik för uppgiften kunde man ändå ta med det till nästa som ett nytt undersökningsperspektiv.
I mina svar till andra kursares blogginlägg låg fokuset på att hålla responsen saklig och anonym. Eftersom bloggarna är virtuell offentlig mark och kursen som innefattar bloggen som en uppgift inte är ett individuellt val är det skönt att behålla sin integritet genom att hålla sig anonym. I sina texter kan man själv välja hur mycket man vill avslöja om sig själv (utan att avslöja andra bloggares identiteter), men detta ska undvikas till största mån i kamratresponsen. Enligt GDPR’s riktlinjer har en person rätt att få dessa uppgifter borttagna om de skulle framkomma. Därför är det relevant att i största mån utesluta dem från första början.
Som avslut till den här sammanfattningen till Prov 1A vill jag säga att jag anser att jag har uppnått målen som sats för provet. Jag har prövat mig fram med olika undersökande metoder under de olika uppgifternas gång och genom mina processer fattat genomtänkta och reflekterande val som jag argumenterat för i mina inlägg. I varje inlägg har jag experimenterat med ett begrepp utifrån kulturstudier och flätat in det i var uppgift.
Vattenpumpen 