Vecka 6 – Normer, kulturella uttryck och ”annorlundahet”

Kulturstudier är alltid viktigt ha i tankarna när man undervisar. Olika kulturer tar och sänder ut olika uttryck, det är viktigt att i alla fall ha den grundläggande vetskapen för att man ska kunna förstå och bygga vidare. Dessutom uttrycks ibland för oss osynliga kulturella regler och uttryck, till exempel i reklam, som är oerhört viktig att peka ut, lära ut och förstå. Detta speciellt för yngre människor som kan ha lätt för att ta till sig informationen från reklamen men utan att förstå varför. Bland annat då specifika kroppsideal, sexism eller till och med rasism. I vissa fall, om man ska tro företagen (sändaren av reklamen), gör ogenomtänkta val som sedan tolkas annorlunda av mottagaren, varav dessa fall kan handla om att ha photoshopat ”för mycket”. Här är ett exempel på när Filipa Hamilton, en fotomodell, blev photoshopad till sådana extrema längder att hennes huvud blev större än hennes midja, eller ja större än många delar av hennes ”nya” kropp. https://www.dailymail.co.uk/news/article-1219046/Ralph-Lauren-digitally-retouches-slender-model-make-look-THINNER.html

Vi måste diskutera detta med våra elever för att de ska förstå att dessa kulturella regler är osynliga men högst accepterade som norm. Jag som lärare behöver ha kulturstudier som min bas för att kunna berätta och förklara bilder och uttryck på ett pedagogiskt och genomtänkt vis. Longhurst (2017) skriver att man bör ta till sig kulturstudier för att på ett tillfredsställande sätt lära känna sig själv och andra.

Veckans begrepp som kommer att flyta omkring i den här texten är just ”kulturella uttryck”.

Veckans blogginlägg handlar då om normer och hur de ges utrymme till uttryck ute i offentliga rum. För att hitta dessa autentiska uttryck valde jag att promenera en lång sträcka genom bostadsområden, parker och centrum. Det var svårt att fotografera människor när man själv har inställningen att man inte ska störa andra, inte minst om man ska gå fram och fråga om medgivande till att få publicera fotografiet. Jag har därför experimenterat med att fotografera på ett vis som gör det svårt att identifiera bildernas subjekt. Dessutom fann jag att använda mig av metoden slumpfotografi hjälpte mig att få bilder som speglade verkligeheten. Jag kommer visa ett par bilder där jag fokuserar mer på färgvalen av klädmodet än modet i sig. Vilka färger syns och vem bär dessa färger?

Nu i veckan lyssnade jag på SVT’s poddavsnitt ”Sticka ut eller passa in”. Avsnittet handlar om det är positivt eller negativt att sticka ut och vilka effekter detta kan ha. Jag tyckte personligen att avsnittet kändes vinklat på det viset att man valt att prata med människor som troligen inte aktivt eller inaktivt sticker ut själva. Annorlundahet diskuterades ur ett vinningsperspektiv för samhället eller för ”gruppen”, men inte om den enskilda individen. En pappa tog till exempel upp att det endast var bra att ”sticka ut” genom att vara extra bra på någon sport.

Men hur är det med dem som sticker ut fysiskt? Varför väljer man att inte ställa samma frågor till dessa människor? I mina fotografier ser man människor både passa in och sticka ut. Väldigt många klär sig i svart och/eller mörka jeans under vinterhalvåret men en och annan färgsprakande person kommer förbi. I ett av mina foton har 3 personer mörka skor och byxor, men en person har vita byxor. Den här personen sticker ut i denna bild, men räknas det? Har den här personen valt att sticka ut för egen personlig vinning eller ansåg bara personen att idag är det en bra dag för lite ljusa färger? Är det här en hipster?

Det är svårt att komma till grunden med en grupps eller subkulturs kulturella uttryck om man inte frågar specifikt dessa människor om varför de föredrar sin kulturform. Här får man kanske också reda på att de inte visste att de tillhörde en specifik kulturform för att de har en viss typ av kläder på sig eller har en gullig ryggsäck istället för en svart.

Uppgift åk 7-9

Det jag hade velat testa med eleverna är att först och främst diskutera vilka olika kulturella uttryck de känner till, efter ett tag snöar vi in oss på kläder och stil och vilka kulturella uttryck de kan ha. Eleverna diskuterar:

• Vad är normen?
• Vad är ”annorlunda”?
• Varför räknas något som norm och något som annorlunda?
• Vem bestämmer normen?
• Finns det fördomar om eller mot olika kulturella uttryck?

Därefter delas eleverna upp i grupper om två och får en varsin bild utdelad. Bilden är en form av reklam som uttrycker ett specifikt kulturellt uttryck. T ex religiositet, kön, genus, kultur mm. De ska analysera bilden och diskutera den utifrån frågorna som ställdes ovan.

Det viktigaste är att eleverna diskuterar utifrån:

Bilder som behandlar frågor om identitet, sexualitet, etnicitet och maktrelationer och hur dessa perspektiv kan utformas och framställas.

Massmediebilders budskap och påverkan och hur de kan tolkas och kritiskt granskas.

Efter analysen ska alla i klassen presentera sin bild och sedan sin analys av bilden. Detta görs inte på ett redovisande sätt. Efter varje bild får de andra i klassen ställa frågor eller själva lägga fram sin spontana analys av bilden.

Denna typ av lektion kan även bindas in med förra veckans inlägg där tolkningsmakt diskuteras, men även också hur en bild kan upplevas realistisk om man inte har sina granskande ”glasögon” på sig.

Processen

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

•